"You can never stop running ever, Just don't stop running" - Gerard Way 18/3-11
Blir två inlägg idag!
Idag är det exakt 1 år sedan jag såg My Chemical Romance live för första gången! Tiden har gått så fort fast på samma gång så känns det så sjukt längesedan. Jag har fått en slags blackout och kommer inte ihåg så mycket mer än små stunder, men jag minns att jag var lycklig. Den känslan känner jag sällan. Jag var ju så näraatt jag missa dem eftersom jag skadade handen och var tvungen att opereras, men jag kom iväg ändå. Åh vad jag saknar den dagen/kvällen så mycket. Det känns fortfarande så surrealistiskt. Lyckan man kände att få stå där längst fram å bara skrika sig hes. Känslan att få se sina hjältar live för första gången. Det går inte att beskriva. Best day ever! Jag önskade dock att Bob (världens bästa trummis) fortfarande hade vart kvar i bandet så jag hade få se honom live också!
Så mycket kärlek!
När Gerard tystnar och alla sjunger med åååh! ♥
BOB! ♥
Idag är det exakt 1 år sedan jag såg My Chemical Romance live för första gången! Tiden har gått så fort fast på samma gång så känns det så sjukt längesedan. Jag har fått en slags blackout och kommer inte ihåg så mycket mer än små stunder, men jag minns att jag var lycklig. Den känslan känner jag sällan. Jag var ju så näraatt jag missa dem eftersom jag skadade handen och var tvungen att opereras, men jag kom iväg ändå. Åh vad jag saknar den dagen/kvällen så mycket. Det känns fortfarande så surrealistiskt. Lyckan man kände att få stå där längst fram å bara skrika sig hes. Känslan att få se sina hjältar live för första gången. Det går inte att beskriva. Best day ever! Jag önskade dock att Bob (världens bästa trummis) fortfarande hade vart kvar i bandet så jag hade få se honom live också!
Så mycket kärlek!
När Gerard tystnar och alla sjunger med åååh! ♥
BOB! ♥
Trackback
